Your life's a poem, or so it seems


Vem kunde tro att arla skulle ringa halv ett o be mig att jobba 14-22? jo, jag. blev inte förvånad direkt. så det var bara att slänga sig i duschen osen åka typ. och vilken jävla dag sen! herregud. jobbade med den här trevliga typen jag skrev om för ett tag sen som kan ungefär... ingenting! så jag fick göra allt själv. sprang fram o tillbaka överallt hela dagen, satt ner en gång iofs, i typ 2 minuter!
Jaja, efter jobbet iaf så åkte jag och träffade vickan ett tag, trevligt vare. Var förresten himla trevligt o skoj igår med! jättegod mat och bål bjöds det på. jenny och jag bjöd på het dans i soffan:P fräscht.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0